Fusk med stämpelkort går att stoppa utan att göra livet svårt för ärliga kunder. Fyra skydd gör mest nytta: en spärrtid mellan stämplar, en logg över vem som stämplat, loggade rättelser och kort som inte går att kopiera eller gissa. Papperskort har inget av det, och digitala kort har allt.
Här går vi igenom de vanligaste sätten att fuska, varför papperskort är särskilt utsatta och hur du skyddar dig utan att det blir krångligt.
Hur brukar fusk med stämpelkort gå till?
Med papperskort handlar det mest om enkla saker:
- Egna stämplar. Kunden har en liknande stämpel eller ritar dit stämplar.
- Kopior. Ett kort fotas eller kopieras och används flera gånger.
- Extra stämplar i kassan. I ett hektiskt läge får någon två stämplar för ett köp, eller en kompis stämplar åt en annan.
- Personalen. Någon i personalen stämplar åt vänner eller åt sig själv.
I de flesta butiker är det här ovanligt, men det händer, och med papperskort har du inget sätt att upptäcka det i efterhand. Stämplarna finns på kortet, inte hos dig.
Hur skyddar ett digitalt kort?
Ett digitalt kort ligger i kundens telefon, men stämplarna sparas hos dig. Det ger fyra skydd som papperskort saknar.
Spärrtid mellan stämplar
En spärr gör att samma kort inte kan få en ny stämpel inom en viss tid. Hos Fidelia är den fem minuter som standard, och du bestämmer själv om du vill ha längre eller kortare. Det stoppar dubbelstämplar i hetsen i kassan och försök att få flera stämplar för samma köp.
Logg över varje stämpel
Varje stämpel sparas med vilken medarbetare som gjorde den, på vilken plats och med vilken enhet. Du kan alltså i efterhand se vem som stämplade vad. Ägaren får dessutom en markering om något avviker, till exempel att samma medarbetare stämplar samma kort många gånger.
Rättelser som loggas
Det händer att man stämplar fel. Ägaren eller en chef rättar kortet i panelen med ”Justera stämplar”, anger en orsak, och loggen visar vem som gjorde ändringen. Rättelser raderar ingenting: det läggs en ny rad. Historiken är alltså komplett, och det går inte att “sudda” i efterhand.
Kort som inte går att gissa eller kopiera
Varje kort har ett slumpmässigt nummer som är för långt för att gissas. Streckkoden innehåller bara numret, inget namn eller någon annan personlig information. Ett foto av någon annans kort ger inte mer än ett foto av en streckkod, och stämplarna ligger hos dig. Dessutom behöver ett kort som står på “belöning väntar” lösas in innan det kan få fler stämplar, så en belöning kan bara tas ut en gång.
Vad kan du göra utöver tekniken?
Teknik löser en del, men rutiner löser resten.
- En regel som alla känner till. En stämpel per köp över en viss summa, eller per besök. Skriv den på kortet eller skylten.
- Stämpla bara vid kassan. Inga stämplar i efterhand utan kvitto eller köp.
- Ge personalen eget inlogg. Då syns det vem som gjort vad, och ingen behöver låna någon annans konto.
- Titta på loggen ibland. Du behöver inte granska allt, men en snabb titt ger tryggheten.
- Prata om det. De flesta fusk i personalen handlar om oklara regler, inte ond vilja.
Hur mycket ska du oroa dig?
Mindre än du tror. En enstaka extra stämpel kostar dig lite, och belöningens verkliga kostnad är ofta låg, se vad en belöning egentligen kostar. Det som kostar mer är att göra kortet krångligt för alla ärliga kunder för att stoppa några få. Lägg hellre energin på enkla skydd som inte syns för kunden.
Papperskort jämfört med digitalt kort
| Papperskort | Digitalt kort | |
|---|---|---|
| Spärr mellan stämplar | Nej | Ja, du ställer in tiden |
| Logg över vem som stämplat | Nej | Ja, varje stämpel sparas |
| Rättelser | Går inte | Ägare eller chef, med orsak |
| Går att kopiera | Ja | Slumpmässigt kortnummer, stämplarna ligger hos dig |
Vill du läsa mer om bytet, se från papperskort till digitalt. Priserna finns på prissidan.
Sammanfattning
Fusk är sällan ett stort problem, men det är lätt att skydda sig. Använd en spärrtid, titta på loggen, låt ägaren eller en chef rätta misstag med loggad orsak och välj kort som inte går att kopiera. Då kan du fokusera på det som faktiskt ger fler stamkunder.